Quantcast
Channel: legalisering
Viewing all articles
Browse latest Browse all 31

Colorados rapport om effekter av cannabislegaliseringen

0
0

Det har börjat dyka upp olika ”utvärderingar” av legaliseringen av cannabis i Colorado. I det sammanhanget är det inte oväsentligt att ha i åtanke att legaliseringen i Colorado började med införandet av ”medicinsk marijuana”. År 2000 blev det, om man fick ett intyg (”card”) från en läkare, lagligt att inneha 2 ounces (56 g) cannabis/marijuana och 6 cannabisplantor. Det har riktats en hel del kritik mot att det varit mycket enkelt i USA att få ett ”medicinsk cannabis”-intyg (se vidare t ex genom att googla ”medical marijuana card easy”).

År 2010 kommersialiserades den medicinska cannabis-marknaden med butiker som säljer till den som har ett intyg. Utvecklingen av antalet ”medicinska” användare i Colorado har sett ut så här, effekter av kommersialiseringen är enkel att se:

År 2014 togs nästa steg då vanlig (ibland kallad rekreationell) användning av cannabis legaliserades och kommersialiserades. Det innebär dels försäljning i särskilda affärer och dels att individer över 21 år kan inneha 28 gram cannabis och 6 plantor.

Nyligen publicerade Colorado ”Department of Public Safety,
Division of Criminal Justice” en rapport (PDF) hur det har gått med en del parametrar. Det handlar bland annat om hur användningen och kriminaliteten har utvecklats. Nedan redogör jag för några faktorer som jag tycker är viktiga.

 Cannabisanvändningen

Det finns olika sätt att mäta droganvändning, det gäller dels metodmässigt (t ex enkät eller telefon) och dels ”omfattning” (t ex ”senaste 30 dagarna” respektive livstidsprevalens där måttet ”senaste 30 dagarna” brukar ses som indikation på mer regelbunden användning och kanske ett missbruk/beroende). Inte minst vad det gäller skadeverkningar är den regelbundna användningen viktig då det finns ett frekvens/mängd-aspekt.

I den aktuella rapporten redovisas statistik från två olika källor, dels delstaten Colorados egna statistik och dels den nationella NSDUH-undersökningen från myndigheten SAMHSA.

Delstaten har studerat användningen och redovisar en del olika grafer. Nedanstående graf visar användningen sedan legaliseringen 2014. USA har alltid legat högt vad det gäller cannabisanvändning, i Sverige är motsvarande siffra 1 % totalt för alla åldersgrupper respektive 3 % för män 16-29 år och 2 % för kvinnor 16-29 år (källa CAN, 2018) :

Det har varit ett särskilt fokus på ungdomar, inte minst eftersom det finns en oro för hur cannabis påverkar hjärnans funktioner och då särskilt under dess utveckling (hjärnan utvecklas upp till 25 års ålder). SAMHSA:s siffor över utvecklingen visar att såväl hela USA har en stadig uppgång men att ungdomar i Colorado har en en brantare ökning efter legaliseringspunkterna.

Så här ser siffrorna ut för de vuxna:

Det är alldeles uppenbart att liberaliseringen i USA har medfört ökad cannabisanvändning för såväl vuxna som ungdomar, och detta trots att de till exempel jämfört med Sverige sedan länge har legat på en mycket hög nivå.

Vidare beträffande användning ger rapporten stöd för att cannabis inte är ett substitut för alkohol utan snarare ett komplement. Alkoholanvändningen i Colorado har legat relativt stabilt samtidigt som cannabis ökat.

Däremot finns det bland ungdomar i Colorado, precis som i Sverige, en minskning av alkoholanvändningen.

Skadeverkningar

Förutom de siffror som indikerar ”problematisk användning” (senaste 30 dagar) finns ytterligare statistik över negativa effekter.

En aspekt på negativ effekt av cannabisanvändning är när den sker i samband med bilkörning. Så här ser utvecklingen ut för dödsolyckor där cannabis varit inblandat. Redan första året för legalisering (2014) är ökningen markant:

Ytterligare en aspekt på hälsoeffekter är sjukhusvistelser kopplat till cannabisanvändning, så här ser utvecklingen ut:

En variant på ovanstående är samtal till giftinformationscentralen. Det är totalt sett inte långt ifrån en fördubbling av antalet samtal, och mer än så för vissa ålderskategorier:

Vad det gäller beroendeproblematik brukar det hävdas från legaliseringsförespråkare att en legalisering skulle få fler att ”känna sig säkra” och därmed söka beroendevård lättare. Trots utvecklingen med ökade antal individer som anger användning ”senaste 30 dagar” ser behandlingsansökningarna ut så här, det är en minskande trend och det är särskilt allvarligt när det gäller ungdomar:

Att Colorado misslyckats med att få unga med problematisk cannabisanvändning att söka vård framgår även av nedanstående bild som redovisar genomsnittlig ålder för första gång behandling inleds, den har ökat från knappt 24 år till lite över 26 år under de senaste tio åren:

Ovanstående bild visar även på utvecklingen när de som söker vård inledde sin cannabis-karriär. Ett argument som används av legaliseringsförespråkare är att legalisering skulle innebära att försäljning till underåriga motverkas (”langare kollar inte id”). Den effekten verkar vara obefintlig i Colorado med enbart någon decimals förändring på genomsnittsåldern, rapporten redovisar även skolundersökningar där elever har fått ange hur enkelt det är att få tag på marijuana. Siffrorna är i princip oförändrade jämfört med före legaliseringen.

En annan bild på hur den problematiska användningen ökar kommer från undersökningar av de som sökt behandling. Antalet individer som angett regelbunden användning med hög frekvens ökar kontinuerligt:

Kriminalitet

Rapporten snuddar vid utvecklingen av kriminalitet. Det brukar även det vara ett argument för legalisering, att det skulle minska. Så verkar inte vara fallet i Colorado utifrån statistiken:

Slutligen

Som framgår ovan är det mycket i denna rapport som visar på en negativ utveckling till följd av legaliseringen i Colorado. Det mest allvarliga är utvecklingen för den problematiska användningen, och då i synnerhet för ungdomar under 25 år.

Men finns det inget som är positivt? Kanske, kanske inte. I rapporten tas skolelevers användning upp, de som är under 18 år. Dock finns det i USA, som jag har redogjort för i detta inlägg, en hel del kritik mot dessa skolundersökningar och även annat som talar för att det finns en underrapportering i problembilden. Det gäller t ex urval och andra uppgifter som kommer från de som arbetar med ungdomar och har en annan bild än vad statistiken visar.

Jag har för övrigt sedan länge även kritiserat de svenska skolundersökningarna för att inte fånga problembilden korrekt, de som har en problematisk användning är nog inte de som är i skolan varje dag och svarar på enkäter.

Utvecklingen för ålderskategorin 12-17 år i Colorado visade fram till legaliseringen på en ständig uppgång för att sedan minska något (enligt SAMHSA). Skillnaden mot övriga USA är att siffrorna för USA som helhet ligger avsevärt lägre och att minskningen kom igång något år före Colorado.

Samtidigt visar Colorados egna undersökningar på att den minskningen finns noterad för de elever som är 14-16 år (8-10 grade). För elever som är 17-18 år (11-12 grade) finns det en liten ökning mellan året före legalisering och 2017:

Sedan kan man ju notera ”senaste 30 dagar”-användningen för skolelever som är 13 år, siffran är över 5 % år 2017. Den utvecklingen hoppas jag vi slipper se i Sverige!


Viewing all articles
Browse latest Browse all 31

Latest Images

Trending Articles


Brunn Centrum


Tovade tofflor i Lovikka


Så drar Kalle Moraeus fördelar av skilsmässan med Anita


Owe Åhman


Bordsflagga sköld


Cuprinol behandling av syll och bjälklag


Kristinestad får ny MI-rektor


Det grovt kriminella SVT-gullet Sebbe Stakset i rätten igen


Denho Acar nekas uppehållstillstånd i Sverige


TV4-profilen Anna Brolin ska bli mamma